Längtan och saknad...
Idag är ja trött! ja orkar inte ta mig för nånting :( skulle behöva diska (som alltid, de e så fruktansvärt otacksamt)
hugo sover lunch nu, han har vatt på samma ostrålande humör som sin mamma!!
Kan de va så att de e vädret som skapar denna trötthet o nästan apatiska känslan? pratade me mamma igår o hon va lika uttråkad o trött på de här skitvädret som ja!!
ja önskar så att vi bodde närmre!
då kunde ja ta me min syster o nåra av hennes änglar på lunch, vi kunde bjuda hem mamma på semla!
hugo skulle veta vilka hans kusiner är, och vem hans mormor är,, eller aa, inte bara veta, utan faktiskt känna dom oxå.. enda problemet e att nåra av dom bor i varberg, så de blir ett evigt åkande vart vi än bor!
och på nått sätt förväntar sig de flesta att de självklart e VI som ska åka?!
-när kommer ni ner nästa gång?
-kan ni inte komma snart?
etc etc..
jätte trevligt att vara saknad, och de e kul att va efterlängtad. men att komma hit, e inte att tänka på!
som en kär medlem i familjen uttryckte de när ja frågade om dom faktiskt inte kunde komma HIT nån gång:
-men de e ju så låååångt att åka!
äh, jaa? ja vet, de e lika långt från detta hållet!
alla som bor me sin familj,, ta vara på de. njut av de o se till att ni kan ses o umgås!
ja saknar dom ibland så ja tror att ja ska gå sönder :(
hugo sover lunch nu, han har vatt på samma ostrålande humör som sin mamma!!
Kan de va så att de e vädret som skapar denna trötthet o nästan apatiska känslan? pratade me mamma igår o hon va lika uttråkad o trött på de här skitvädret som ja!!
ja önskar så att vi bodde närmre!
då kunde ja ta me min syster o nåra av hennes änglar på lunch, vi kunde bjuda hem mamma på semla!
hugo skulle veta vilka hans kusiner är, och vem hans mormor är,, eller aa, inte bara veta, utan faktiskt känna dom oxå.. enda problemet e att nåra av dom bor i varberg, så de blir ett evigt åkande vart vi än bor!
och på nått sätt förväntar sig de flesta att de självklart e VI som ska åka?!
-när kommer ni ner nästa gång?
-kan ni inte komma snart?
etc etc..
jätte trevligt att vara saknad, och de e kul att va efterlängtad. men att komma hit, e inte att tänka på!
som en kär medlem i familjen uttryckte de när ja frågade om dom faktiskt inte kunde komma HIT nån gång:
-men de e ju så låååångt att åka!
äh, jaa? ja vet, de e lika långt från detta hållet!
alla som bor me sin familj,, ta vara på de. njut av de o se till att ni kan ses o umgås!
ja saknar dom ibland så ja tror att ja ska gå sönder :(
Kommentarer
Postat av: Sara & Bonnie
Gumman då!!!!! Inte roligt att sakna!
Kram på dig!!
Postat av: Mari
Vet vad du pratar om, likadant här!
Det är jag som åker, om vi ska ses. Har dock dragit ner på det, och nu pratas det om att de ska komma ialf. PRATAS om det. När jag åker ner kanjag bestämma mig torsdag kväll! "imorgon efter jobbet kommer vi ner, pass på!"
Lissan har samma problem hon också - det är bara att inse - vi som flyttat får stå vårt kast och resa tillbaka till skogarna om man ska ses och umgås... ;-)
Så, älskade darling - du e inte ensam! Det är nu ren kalla fakta att de som bor kvar o skogarna sitter fast med tummarna där bak och bilarna klarar tydligen inte av längre sträckor!
Love,
M
Trackback
